In your shadow I can shine



måndag 31 maj 2010
- H och jag har äntligen skrivit klart barnboken! Till Kreativt skrivande. Fuck yes.

Vi var ute i solen på skolgården på lunchrasten. Vi låg på gräset. Robin var ute. Vi hade nästan likadana t-shirts idag. Mörkgrå med slitet tryck. Jag med Rolling Stones och han med David Bowie. Min är från Amplified Vintage, förmodligen hans med, det ser ut som samma.
Han var med andra musikesteter. Han är snygg. Så snyggt med de svarta, skinny jeansen, med bara en aaaaaaaning häng... Ah drool! Svarta stuprör + rocktisha + Converse = HETT! Adda näspiercingen, det mörkbruna långa håret och den bleka huden så har vi ÖVERHETTNING!!! Fan, tänk om han vetat vad jag skriver. Hemskt. Förlåt!
Men hans hår! Det är långt. Axellångt. Såhär! Fast med ljus utväxt. Och lite vågor, typ stora vågor! Och lite ljusare rent allmänt bara. Men annars!
Låg och spanade på honom. Obviously.
"Åh! Han har så fint hår! Jag vill ta på det", utbrast jag.
"Haha, typ så här ba..." sa Z och klappade på mitt hår. "Gå fram och gör det"
"Nej, mer så här..." sa jag och borrade in fingrarna i mitt eget hår.
"Ja, gå fram till honom och gör det"
"Mm, precis... Sluta! Nu får du mig att tänka på andra saker!!"
Fantiserade om att gå fram, sätta mig gränsle i hans knä, ta i hans hår. Och han skulle hålla om mig och... och... yeah... AH ROBIN SNYGGSNYGG!

Somnade på bussen hem. Great. Det blir nog... Fan, minns inte vad jag skulle skriva.

Time to pretend


johnnysbird

söndag 30 maj 2010 - Jaja. Regn. Åska. Sol. Hänger tvätt. Ser Gossip Girl med inlevelse. Chuck blir skjuten i slutet. Va?! Han får inte dö! Allt strulas till i slutet för alla. Sista avsnittet av säsong två.

Jag kanske är trött. Jag kan inte bry mig. Hur gick det så här utför som? Skolarbetet. Jag vet inte hur man gör. Fattar inget av det jag läser, det bara rinner av en direkt. Historiaredovisningen ska jag i alla fall göra på onsdag. Imorgon ska jag låna en bok som jag ska läsa innan torsdag. Det är bara två veckor kvar av tvåan. Allt i skolan känns skit. Inte allt, men det mesta. Kan ingenting. Får i alla fall VG i Matte B. Tack.

Fate will kill you

I WANT TO HOLD YOU'RE LITTLE HAND IF I COULD BE SO BOLD: torsdag 27 maj 2010 - Jag är nog en lat flicka. Jag gör inte skolarbetet. Jag har massa ogjorda uppgifter. Närmare bestämt åtta stycken. Åtta skrivuppgifter. Blä.

Efter lunch hade musiktreorna sin sista konsert, med 90-talstema.
Robin. Åh, Robin. Han är fan assnygg! Robban må vara allmänt snyggast på skolan, men personligen måste jag nog säga att Robin har något som är mer unikt, om man säger så.
Under deras spelning var jag nog lite småkär även om jag inte är det egentligen. Robin är mitt span, jag är inte kär i honom. Men snälla nån! ASSNYGG SOM FAN! Han är fan het. När han spelar trummor ♥ Så fin, cute, rolig, awesome. Hans hår! Vill bara ta på det, dra mina fingrar genom det mörkbruna svallet (med cirka en decimeter råttfärgad utväxt). Okammat, axellångt och lite vågit. Så fint! Och alltså, den killen kan klä sig. Jag menar... Han ser ut väldigt "I don't care, I just threw something on and it looks dope, whatever".
Alltså fan! INGEN FÅR LÄSA DET HÄR! DÅ DÖR JAG JU LITE. Pratar om ovanstående. Säkert nedanstående också.

När konserten (som var en timme ungefär, och avlutades med Pokémon-låten) var slut hade vi Bild och form som vanligt. Det pratades om konserten.
Hippie-pojken: "Trummisen är ju bra"
Z: "Vilken av dem?"
Hon avbryter sig då Hippie-pojken kollar menande på mig, inte direkt omärkbart.
Z: "Jaha"
Tycker mig se Karlsson flina. Inte för att jag direkt såg.
R: "Joo... Fast han har ett irriterande face"
(R spelar också trummor btw)
Allvetarn: "Ja, han ser irriterande ut"
Z ser mot mig, jag blir som man blir och Allvetarn märker det.
Allvetarn: "Eller... va?"
Jag: "Nää, inget..."
Trodde att Hippie-pojken hade glömt det där!
Senare, då Trollbarn också var där...
Hippie-pojken: "Men vad tyckte ni om konserten då?"
Jag: "Jag tänker inte säga någonting"
Ångrade mitt svar nästan direkt.
Trollbarn: "Va? Fortfarande?"
Jag: "Ja..."
Hon verkar inte gilla min Robin-crush. Allvetarn blev nyfiken men Trollbarn tog över och lät honom förbli ovetandes. Tack!

I korridoren innan sista lektionen satt jag och H och pratade, mest om Robin.
Jag: "Jag måste bara säga... Robin är mycket snyggare än Nisse"
H: "Haha, mm"
Jag: "Va? Tycker du också det?"
H: "Ja..."
What the fuck? Jaja, alla mina kompisar tycker nog att han ser bra ut... eller... ah. Men ingen tycker det mer än mig, haha. Kan vara ganska så supersäker på det. Han idag... MUMS! Såg han att jag tittade? Om han ser ut att se åt mitt håll måste jag titta bort... Next mission: ögonkontakt!

Don't stop for anyone


lords of dogtown

onsdag 26 maj 2010 - Var på gratisbio på filmstudion idag. De visade Lords of Dogtown. Så himla bra film! Stacy är ju halvcoolast, men jag gillar Sid mest. Såg den ju när Lillebror fyllde år också, men den var bättre den här gången. Var där honom, Jontan, Ed, Z, Link och Långeman.
Innan filmen fick man ta en lapp med ett nummer eftersom man kunde vinna filmen i slutet. Jag ville ha nummer 7 eller 13 (eftersom det är mina turnummer) men nummer 4 var det enda som fanns kvar. Så jag sa:
"Meh! Äh, fyra är kvällens lyckonummer"
Gissa vilket nummer som vann då, om inte 4! Awesome! Jag som ändå tänkt köpa den, vad bra.

We sense the danger but don't wanna give up

tisdag 25 maj 2010 - Är så jäkla trött! Men riktigt glad! Igår beställde jag och Lillebror äntligen en filmkamera. En bra filmkamera. Canon Legria HF S100, en HD-filmkamera. And know what? Idag kom den! IDAG! Så hela kvällen har vi testat den. Damn, den är bra! Nu kan vi äntligen förverkliga många av våra filmidéer lagom till sommaren och sommarlovet!

For what it's worth



måndag 24 maj 2010
- Har blivit halvt besatt av Heartache Every Moment med HIM. Både som orginalet och den akustiska versionen. Så himla bra! Något annat som är bra är bandet The Used. De var bokade till Pier Pressure, så det var därför jag började lyssna på dem, men nu har de ställt in hela sin Europa-turné. Dumma grymma band.

Här är lite mer nytt i musikväg
Catch Your Wave - The Click Five
Heart Shaped Box - Nirvana
Heart Burst Into Fire - Bullet For My Valentine
Love Drunk - Boys Like Girls
Sick Hearts - The Used
Vampire Heart - HIM
When I'm Gone - 3 Doors Down
Your Heart Is An Empty Room - Death Cab For Cuite

I've got a problem. A big one.

bambi by gen kay

lördag 22 maj 2010 - Jag tror att jag är paranoid. Skratta inte, för jag är helt jävla seriös. Nu pratar jag inte lite, utan sjukdomen på riktigt. Insåg det idag. Paranoid. Jag känner mig helt ärligt sjuk. Det första jag kommer ihåg är i sjuan, det var då det började. Sedan dess har det gått upp och ner. Det började smått och växte mer och mer. Sedan i nian fick jag nog, det var då det var som värst. Jag försökte verkligen att jobba bort det. Sedan har det mest varit från och till.

Jag har nu märkt att det är mycket mer än att jag bara tror att personer på bilder ser mig. Det är sjukt. Och grymt jobbigt. Vissa bilder är värre än andra. Som Tokio Hotel och Fall Out Boy. I nian blev jag jättespänd om jag såg en bild eller poster på dem. Jag blir oerhört medveten om mig själv. Varenda ord jag yttrar, varenda rörelse jag gör, varenda andetag jag tar. Så himla jobbigt! Har blivit tvungen att vända på tidningar och täcka över bilder på grund av detta.
Det här är första gången jag nämner det. Har bara vågat tänka det innan, eftersom jag känner mig så himla onormal. Det värsta är att det liksom inte går att få ur huvudet, försöker ignorera det ibland men det försvinner aldrig helt. Vet inte vad jag ska göra... Ingen skulle ta mig på allvar om jag berättar. Kanske mina kompisar - om jag börjar gråta.

Men att vara paranoid är en psykisk sjukdom. Det är något som sitter i huvudet. Men detta kan inte vara en inbillning! Det är för jobbigt. Det har ju hållit på i fem år. Varför har det inte försvunnit då? Det är sjukt! Hatar det verkligen.

Hear the thunder is roar

torsdag 20 maj 2010 - 17:02 - Idag var en mycket gladare dag. Hela min kropp har känts helt dansant. Vi hade vår näst sista dansföreställning klockan 10:00. Roligaste gången hittlills! Vet inte om jag har sagt det, men vår dans ska gestalta en fotbollsmatch, och temat på hela föreställningen är en familj som zappar runt på tv:n. I alla fall, i början av vår dans står Amanda i mål i början och Josefin ska skjuta en boll mot henne som intro innan själva dansen börjar. Idag sköt hon för hårt så Amanda sparkade ut den i publiken så vi fick bara jogga runt på scenen i stället för att låtsas spela fotboll. Vi började skratta och det höll i sig genom hela dansen, så det blev en väldigt bra stämning. Det hela gjorde mig väldigt avslappnad, så jag glömde helt bort chasséerna. Liksom "Va?! Oj shit!" och hoppade ut i nästa tvåa för att rädda det. Jag tror ingen tänkte på det, haha.

Fick lunch direkt efter, och Trollbarn, Robin (!) och några andra hamnade före mig i kön. Han har mörk röst. I like it. Och han är snygg, men ser lite muppig ut. Han har plutiga läppar, och ser ut som när man försöker göra en ledsen min... Grop i hakan, rätt stort huvud (eller är det jag som har litet), näsan... Äh, fan vet jag... Mupp! Ögonbrynen är som upphöjda, väldigt böjda om man säger så, så ögonen ser... Han ser koncentrerad ut typ hela tiden. Och ögonen är blå. Fina. + I was right! Jag såg hans tatuering på vaden, och den sitter på höger ben. Såg inte vad den föreställde, det var bara svarta konturer.
Då jag kom till maten var det tre personer mellan Robin och mig, tills Trollbarn lämnade kön. Då var det bara två. Han tog mycket köttbullar och ingen potatis. Jag äter inte heller potatis, inte kokt i alla fall.

Ska snart åka in till stan för den sista dansföreställningen. Den är klockan 19:00, och kostar pengar att se. Min familj ska självklart kolla, och Ed ska följa med och filma. Z och Larsson ska också komma. Sehr gut!

AND WE'RE BACK!
Inga som helst fel, satte allt. Dock så var det fortfarande inte lika kul som tidigare idag. De filmade det hela ikväll. Ed filmade ju också allt så jag satt och kollade i bilen på vägen hem. Och damn vad synkade vi var! Det såg ju riktigt bra ut, speciellt i första delen av dansen. Man får ett helt annat perspektiv då man själv är på scenen... Obviously, duh! Men det känns helt annorlunda att se det på film från publikens perspektiv.

När allt annat slocknat



NOTHING IS MEANT TO BE: onsdag 19 maj 2010
- När orden än en gång flockas i min hjärna. De vill så gärna komma fram men blir bortglömda innan de nått pappret med pennans spets. Det finns där, den röda tråden, visst. Men de perfekta meningarna, de som följer varandra så fint tills de blir en fullbordad text med en skymt av den poetiska ådran som ligger bakom varenda liten ordbildnad, de vill inte komma fram då jag äntligen har tid att släppa ut dem.

Jag är trött nu. Var halvt glad imorse tills dansen var slut (bara för att jag mådde scheisse därefter känns det som om dansen gick sämre än igår också. Jo, det gick sämre idag, dansade in i en person, annars satte jag nog alla steg, men ändå, känns inte bra). Klockan 10:00 var det idag, och min klass var och kollade, the dearest of them all. De satt längst fram, såg dem alla och de såg helt allvarliga ut. Ni vet inte hur jobbigt det kändes, speciellt då det är mina närmsta vänner. Och vår dans är ju inte direkt tråkig, den är kul och ös. Det är i alla fall vad den ska förmedla, glädje och vinnarkänsla (eller sport på tv egentligen). Att de satt helt allvarliga fick mig att känna mig skitosäker.
Försökte vara glad efter uppvisningen. Men all optimism försvann spårlöst, allt det goda var som bortblåst. En stor del av livslusten också. Ville inte gå och äta, så jag lämnade mina vänner och gick ut i värmen i stället. Tog en kort promenad med ensamheten. Bara jag och mina färgfattiga tankar i sommarsolen. Underbart men samtidigt vidrigt. Tankarna vesrus solen mot huden. Ingen undrade vart jag varit då jag kom tillbaka, och ingen såg att jag var nedstämd. Känner mig väldigt omtyckt. Not. Bara Link vågade fråga hur det var, men då vågade jag inte säga något. Fuck me.
H sa inte ett enda ord till mig, men sen då E kom började hon prata och skratta, men fortsatte undvika mig. Mina vänner brydde sig inte. "Vänner". De ba "Damn, B ser sur ut, better avoid her and hang with the happy people". Så känns det i alla fall. Jag känner mig helt betydleselös och övergiven. Jag mådde dåligt. Kan ju säga att det inte blir bättre då jag blir dissad av de enda jag har.
De är jättesnälla och roliga allt som oftast, men det är ju rätt uppenbart vad som saknas. Sympati, deep talk, riktig vänskap, starka band, viljan att finnas där för varandra... Hallå, någon sådan vän förtjänar jag väl?

Vad är det för mening med att leva?
Livslusten, kan man se den? Jag känner att den avtar. "Hej då människokropp, så syns vi kanske aldrig igen, puss!". Jag kände mig dissad. Jag blev dissad. Inte så konstigt att jag stänger in mig själv ännu mer då. De känns ju som att de inte ens är intresserade av närmare vänskap, att finnas där för varandra. 
Stack hem utan att säga hej då. Ville hinna med den tidigare bussen. De bryr sig ändå inte. Riktiga vänner alltså.
Försökte prata seriöst med H för inte så länge sedan, blev lite svag på rösten because of reasons, men hon satt bara där och sa absolut ingenting. Tack. Jävligt mycket tack. Det får ju inte alls en att känna sig mer dum. Vad tror de man undanhåller alla känslor för?
Hon sa inget om dansen nu heller. Man måste typ dra saker ur henne. Visst hon mår dåligt, hon har en ätstörning. Eller "kind of ätstörning" som hon sa. Men vet ni? Jag har levt med en "kind of ätstörning" i hela mitt liv. Det har gått upp och ner, mest varit endast tankar snarare än agerande. Har försökt att äta så lite det går i perioder, men sedan inte orkat och bara haft tankarna över att jag är fet, inte tillräckligt smal och borde äta mindre skit. Hösten 2008 var det värst. Och vet ni? Det är helt sant. Trots att jag inte är smal som en sticka så är det sant.
Helt otroligt va? Vem hade inga som helst kompisar i skolan undre tre års tid? JAG! Det var jag och mina tankar. Observanten. Tre år gick, många dagar yttrade jag inte mer än ett ord. ETT ORD! Ingen fattade att jag kanske behövde hjälp, inte ens jag och jag kämpar fortfarande med det sociala helt fucking själv. Det är också helt sant. Vem säger att mina problem är mindre viktiga och jobbiga bara för att jag inte sökt hjälp och gått till BUP?
Mina vänner kanske också mår dåligt ibland. Men då döljer de det helt, så uppenbarligen vill de ha det såhär. Ytliga relationer som hittar på skumma saker ibland. Oftast är det mer prat än action dock. Jag har också varit en sådan som döljer mitt dåliga mående, men jag är så jävla less på det nu! Men mina "vänner" ser det inte ens då jag visar min nedstämdhet. Fucking hell.

Plus utanförskapet, trots att jag faktiskt har vänner nu. Jag är så jävla känslig mot sånt här efter högstadiet (läs ovan). Så här ser det ut: Z ♥ Link, och jag försöker smälta in i deras gemenskap, men känner mig mest som ett skräp som är i vägen. Sedan har vi E. E ♥ Z och Link och har inga problem att bli ett med dem. Tydligen är jag inte tillräckligt awesome. Jag känner mig lite outsider och försöker hänga med ändå, medan H bara står på sidan om (tråkigt nog) eftersom hon inte riktigt gillar Link. H ♥ E, så då E lämnar Z och Link går hon till henne. Då har vi parbildningen där jag är femte hjulet. Z ♥ Link och H ♥ E. Och jag blir utanför. Rolit assow!
Jag tycker att E visselrigen kan bli lite too much ibland, men jag vill absolut ha henne som vän. Och H var roligare förut. Hon är så tyst nu, man frå dra ur allt som sagt. Fattar ju att hon mår dåligt, och jag vill att hon ska bli bättre. Verkligen. Because this sucks.

Förlåt.

Putting my goofy hat on


a walk to remember


söndag 16 maj 2010 - Känner du doften av vårnatt? Den kommer flygandes genom mitt öppna fönster. Doften. Känner du hur den fyller din hjärta med välbehag? Du skulle till och med kunna ignorera tröttheten. Den gör mina händer kalla men jag står ut med det.

Kärleksdraman. Vilken är den bästa? The Notebook, svarar alla. Inte jag. Jag gillar A Walk To Remember. Den är den bästa. Så vacker titel dessutom. Åh, den vill jag se! Den verkar bra! Åh, Tv400 visar den idag! Jag ser den, och inser redan efter fem minuter att jag såg den hos mina kusiner för flera år sen. Men jag slutade inte att se den bara därför. Fina filmer kan man se om och om igen. Så fin. Sorglig. Bra.

Kids - MGMT ← Den låten var på Mtv idag. Whaa!!! Det är ju den låten! Som de spelade innan Tokio Hotel-konserten! Den braiga som man fick en bra känsla av. BARA LYSSNA!

Fuck off bitch and give me my weed


crystal castles

LDR: lördag 15 maj - De satt i soffan framför teven, alla tre. Collin i mitten, med Kevin och Justin på varsin sida. Claire var där också, trots att hon och Collin inte längre var tillsammans. Hon satt på kanten bredvid Justin, eftersom hon inte hade någon lust att sitta i närheten av Collin, dessutom hade hon när hon valt soffkanten tänkt lämna The Fetherline's hus väldigt snart, men nu hade hon suttit där i nästan en timme. Hon visste inte ens varför hon kommit dit från början.
Collin satt med sin laptop, kollade igenom en svensk tjejs blogg på väldigt konstig engelska - på grund av Google Translate, men det var nödvändigt. Programmet de sett på teven hade precis tagit slut.
Collin lyfte laptopen till soffbordet. Claire reste sig upp.
"Collin, I don't know why I'm here, maybe I should go..." sa hon. Collin ryckte på axlarna, tog upp ett cigarettpaket ur fickan och förde en cigarett till munnen medan han reste sig upp.
"What the fuck, Collin" klagade hans pappa Kevin och blängde på honom. "No smoking indoors!"
"I'm on my way! Cool down..." sa Collin och följde Claire till ytterdörren, de gick ut på verandan/bron. Hon såg på honom medan han tände sin cigarett.
"When are you gonna stop smoking?" frågade hon.
Collin lutade sig mot räcket och svarade kort:
"I'm not"
"It makes you smell... bad... Age sooner..."
Collin såg upp mot Claire, gav henne en mörk blick.
"Yeah, but that doesn't really matter to you anymore, so..."
"No... right" sa Claire och såg bort. Collin fimpade cigaretten och satte sig ner på ett av trappstegen. Claire följde hans exempel och satte sig intill honom, men var noga med att inte sätta sig för nära. Hon stirrade ner mot sina skor.
"How is it with you and Taylor, if it's okay to ask?" frågade hon.
Collin fnös.
"Whataya mean?"
"Yeah, you were together, right?"
Collin svarade med ett ironiskt leende, men gav ett verbalt svar efter att Claire höjt på ögonbrynen och gett honom en "seriöst---jävla-tönt"-blick.
"Well, yeah, why do you care?"
Claire blängde på honom.
"Can you please stop having that attitude..."
Collin suckade och kastade vad som var kvar av hans cigarett på marken.
"I just... I mean, you turned out to be gay, that's kinda funny"
"I'm not gay!"
Claire flinade.
"I mean... I love... loved Taylor, but I missed being with girls, that's kinda why we broke up... Not just that, but... yeah"
"Wasn't gay sex good enough for you" retades Claire. "Cause you had sex, right?"
" Yea, of course we had, I wouldn't be in a relationship without fucking with 'em"
Claire sa inget.
"Seriously, I can't se why that's your business... but neither it's a secret so... yeah, weird. It was kinda weird..." Actually, we had great sex, and I miss being  with Taylor more than missed girls when I was with him... Lade Collin till i sina tankar, inte en chans att han skulle avslöja det till Claire.
Samtalet dog ut. För att ha något att göra tog Collin fram sitt cigarettpaket. Claire slängde en blick mot det, granskade innehållet på avstånd, hennes ögon smalnade och gav Collin en kall blick.
"What?!"
"Hand over your cigaretts"
"No"
Claire räckte fram handen mot dem i alla fall.
"Why?" fortsatte Collin.
"Do Seth know about it? Your dad?" sa Claire i stället. Collin ryckte på axlarna.
"You're acting as if it's normal, no big deal" fortsatte Claire och ryckte åt sig paketet från hans hand. Han blängde på henne.
"But it isn't a big deal"
"Your wrong" sa Claire medan hon plockade två färdigrullade jointarna ur cigarettpaketet.
"What are you doing?"
"I'm getting rid of them" svarade Claire och knöt handen runt jointarna. Cigarettpaketet gav hon tillbaka.
"In your dreams, baby" sa Collin och reste sig upp, över henne och grep tag i hennes handleder. Han lutade sig mot hennes ansikte, hon försökte vända sig bort.
"Let go of them" sa Collin i hennes öra. Hon andades in och öppnade handen så att jointarna föll ner mot marken. Collin släppte henne medan han mumlade "Bitch" och tog upp jointarna från marken. En av dem stoppade han i fickan, den andra i munnen, tände den, innan han satte sig ner på bron igen.
"Are you fucking stupid?!" sa Claire och blängde på Collin, som bara hånlog.
"Haha! I don't get why you care! We're fucking over!" sa han.
Claire himlade med ögonen.
"Yeah, but remember it was you that wanted me to come over" sa Claire och suckade, hon försökte att inte andas in marijuanaröken. "You know, I don't regret breaking up with you at all. And I wish I'd never come back here today"
"Jerk..." tillade hon sen.
"Me neither, I don't why you're still here... I don't get anything from you anyway" sa Collin. Han började bli hög nu.
"Wonder why, fuckhead" sa Claire ironiskt.
"But fuck off then, bitch!"
"Maybe I will" sa Claire och reste sig upp, sedan såg hon en mörkhårig kort tjej (typ som Anna i The Vampire Diaries) närma sig. Collin reste sig, tog sig inte tid att se på Claire, utan gick för att möta tjejen. Claire stod still.
"Hi, hottie" sa Collin till den nya tjejen och omfamnade henne. Claires ögon smalnade, inte för att hon var avundsjuk utan bara för att Collin var en sån jävla idiot.
"Are you high...?" sa tjejen lågt, lutade sig mot Collin. Sedan vände hon upp blicken, la märke till Claire som bara stod där och blängde på dem.
"Claire?! Claire Hawkins" sa tjejen med en glatt och släppte Collin innan hon fortsatte. "So nice to meet you! I'm Kat"
Claire gav henne sitt bästa fejkleende, vilket inte var så svårt efter att ha arbetat som skådespelerska i ett par år nu.
"Hi Kat, nice to meet you too" svarade Claire utan att mena det. "Have a goodtime with this dickhead"
Sedan vände hon sig till Collin.
"Enjoy the slut, and good luck with that Swedish blogger bitch and all the other whores you're gonna fuck the rest of the week. I'm out of here"
Så gick hon. Collin rynkade pannan och såg sedan på Kat som inte verkade fatta någonting. Collin var osäker på om hon ens uppfattat att hon nyss blivit kallad "slut". Han flinade för sig själv och la sin arm runt Kat's axel, och började gå mot huset.

Starring: Claire Hawkins, 19 / Collin Fetherline, 20 / Kat (biroll) / Kevin Fetherline, 42 (nämns i början) / Seth Avellan, 35 (nämns) / Justin Fetherline, 17 (nämns i början)


Blablabla! Äh vafan, orkar inget mer, det där är vad jag kommit på. Eller, det ska vara lite mer, att Kat och Collin går in och Kevin märker att han rökt på och blir arg, hotar med rehab osv.
I LDR-stories skriver jag rätt platt. tar bara med det allra viktigaste och skippar alla beskrivningar, det tar så mycket tid och plats annars. Måste ju få plats med mitt liv här också! Framför allt ;) Det blir mer bara som ett manus typ...
Anyhow. Av detta får vi alltså ut. Collin (som är het, men en douchbag) är och har varit drogmissbrukare, numera röker han mest bara på. Allt för ofta. Lite av en Tom Kaulitz när det kommer till tjejer (i alla fall så som media framställer Tom). Ligger mycket, förlorade oskulden innan han fyllde 14. Trots det hade han ett förhållande med Claire, den första han blivit kär i någonsin, men hon gjorde slut med honom på grund av att hon inte klarade av hans drogproblem. Claire är något av en kändis, skådespelerska, var med i en kortvarig teveserie i fjorton/femtonårsåldern. Hon var otrogen mot sin pojkvän Alex (som spelar i band, är gitarrist. Alex bror Daniel är sångare) med Collin... Fast inget av det får man ens en hint av här så det är oviktigt. Men man kan gissa sig till att Justin är Collins yngre bror i alla fall. Och Kevin är deras pappa, vars frånskilda exfru numera bor i New York med sin nya familj. Kat är bara någon random tjej som råkat komma i kontakt med Collin, få den "turen" att bli ett av Collins ligg.
Jaja, ni fattar?

Feel free to say no

johnnysbird

lördag 15 maj 2010
- Lördagskväll. Sitter här och funderar om jag ska skriva lite om Lendiver Stories. Det är ju trots allt ett bra tag sen jag gjorde det senast, den 9 oktober för att vara mer exakt. En rätt dålig. Och innan det skrev jag två delar under sommaren, ganska tätt inpå varandra. Minns ni? Colin som 16-åring, en helt random obetydande del egentligen, och sedan Colin och Claires första möte.
Har nu kommit på en helt ny SPOILER! från efter att Colin och Claire gjort slut. Till och med efter Tyler och Colin's förhållande (efter att Claire och Colin gör slut, vilket är rätt väntat eftersom det inte finns en chans att de skulle hålla, så inleder Colin ett sexuellt förhållande med sin roomie Tyler).

Äh, vafan. Vi kör nu! Bara en liten kul tilläggsgrej ju, inget som egentligen tillhör the main story. Måste bara upprepa mig en gång till, och berätta hur det ligger till.
Colin börjar läsa upp ämnen på Justins High School efter att Seth (hans chef) rådit honom att göra så. Colin tar efter många om och men kontakt med sin pappa och bror (Kevin och Justin) igen efter att inte ha pratat med dem på ett drygt år (sedan han satt inne). Claire, Alex och Daniel flyttar till Lendiver där brödernas pappa har ett hus. Justin blir tillsammans med Olivia (finally), Madison gifter sig med Neil (eventuellt, kanske, är inte säker på om jag ska skippa den biten eller inte), Colin och Claire träffas, och de har sex vilket är skitdåligt eftersom Claire är tillsammans med Alex. Därefter blir hon tillsammans med Colin i stället, Alex är pissed offffff.
Detta är, tro det eller ej, baserat på en lek jag lekte med A och Lillebror för flera år sedan. En Lego-lek. Jag berättade naturligtvis inte om alla intriger för dem (i alla fall inte för Lillebror), dessutom har jag ändrat och lagt till en massa eftersom. Då vi lekte, så åkte på semester till Miami, och därefter blev det inget mer. Det är alltså Lego-leken som ligger till grund för The main story.
Och eftersom jag är så kåt på denna fiction jag kommit på, har jag hittat på ett förflutet till många av karaktärerna. Dels för kul, och dels för att det är lättare att bygga deras personligheter och hur de beter sig idag då. Colin är min favorit att hitta på Past stories till, eftersom han är en bad boy med en lite mörk, problem-kid-bakgrund innehållandes droger and shit. Är nog rätt positiv till att Colin ska dö av en överdos lite senare också. Men det är svårt det där. Döda eller icke döda. Ahh! Jag har så mycket makt! Jag kan bestämma precis vad jag vill ska hända med alla. Haha, POWER!

Men ja, vad säger vi? Nu kör vi!

 English: 

Saturday, May 15th, 2010 - Saturday night. I'm sitting here, wondering wether I should write some Lendiver Stories or not. After all, it's quite a while since I last wrote something, October 9th, to be more precise. A pretty bad one. And before that, I wrote two pieces in the summer. Do you remember? Colin at age 16, a completely random, insignificant part really, and then Colin and Claire's first meeting.
And now I've come up with a completely new one SPOILER! from after Colin and Claire broke up. Even after Tyler and Colin's relationship (after Claire and Colin break up, which is quite expected because there is not a chance that they would last, Colin starts a sexual relationship with his roomie Tyler) .

Oh, what the hell. Let's get down with it! Just a little fun addition to it all, nothing that really belongs to the main storyline. But first, let me repeat myself just once more, and inform you all what this is about.
Since Colin is a high school drop out, Seth (his boss) sudgests that he should give it another shot for the grades and whatnot. Therefore he starts taking classes at Justin's high school. After a lot of hesitation, Colin re-takes contact with his father and brother (Kevin and Justin) again after not having spoken to them in over a year (since he was in jail). Claire, Alex and Daniel move to Lendiver where the brothers' father has a house. Justin starts dating Olivia (finally), Madison marries Neil (perhaps, maybe, not sure if I'm going to skip that part), Colin and Claire meet, and they have sex, which is a kinda bad idea sence Claire's with Alex. Thereafter, she and Colin starts to date or whatever, which leaves Alex really pissed offffff .
This is, believe it or not, based on a game I played with A and my brother several years ago. A game with Legos. Of course I didn't tell them about all the drama that I secretly made up in my while playing (at least not to my brother), plus I have changed and added a lot of stuff afterwards. When we played, all the people (characters) went on vacation to Miami, and then it became nothing more out of the game. So it is Lego game that technically is The main storyline .
And because I'm so horny for this fiction I've made up, I've also created a past for many of the characters. Partly for fun, and partly because it is easier to make up their personalities and how they behave today if I have a past to base it on. Colin is my favorite character to make Past-stories to, because he is a bad boy with a slightly dark, trouble-kid background consisting of drugs and shit. There is a chance that I might kill Colin with an drug overdose later on. But it is a difficult decision. To kill or not to kill. Ahh! I have so much power! I can decide exactly what I want to happen to everyone. Haha, POWER!

But yeah, what do you say? Let's do this!

Watching the flashbacks



ICECREAM, BABY! lördag 15 maj 2010
- All right. Den där bloggaren som sa att The Girl Next Door var en hemsk film kan jag tyvärr inte hålla med. Den var bra, men jag tyckte den var rolig. Killen som spelar den söta mösskillen i Alpha Dog var med, Christopher Marquette. Lite halvsötful, men han har roliga roller.
Har äntligen ätit mjukglass! Cyklade till Sibylla med Lillebror, Ed och Jontan. Sehr gut. Har läst något om att Tom Kaulitz fått i sig för många viagra-piller en kväll i Asien (stupid kid, lär ju knappast ha behövt dem) så han har haft stånd i två dagar. Han är väl nog kåt som det är...


Yesterday's feelings

fredag 14 maj 2010 - Yesterday I was close to alive. Today I didn't care about anything. I didn't care about anything, but mom got me black lace shorts.

Good night.

Third edition



torsdag 13 maj 2010
- Min dröm! Minns inte allt, och den var skitkonstig så vi snabbspolar till det bästa... Jag i Stockholm med vänner (det växlade vilka det var, och hur många). Vi hade alkohol och jag vinglade omkring halvt berusad. När jag ändå var i Stockholm tänkte jag träffa Adam men hittade bara hans assistent på hans skola. Vi åt någonting och jag fick smuts på händerna och bestämde mig för att leta en toalett för att tvätta händerna. Toan var en toalett som också  var ett förråd med massa saker. Jag gick längst in. Så hörde jag en killröst. Oh no, det var någon där! Han gick ut för jag sa att jag bara skulle tvätta händerna. Jag insåg att han var snygg, men han såg mycket yngre ut än mig. Typ 94:a eller 93:a kanske. Sedan kom han in till mig, och så helst plötsligt var det bara vi. Jag satt i hans knä. Och hans hår! Så fint! Tjockt och emo-långt. Det var typ emohår. Mest blont men också lite svart, blått och grönt. Det låter skumt, men det var skitsnyggt. Sen kom E, Z, Link och H och Lillebror. De ba "WTF?!" när de såg oss. Vi skulle hem. Sa hej då till killen, men han fick en kram först. Vi gick och... Sen minns jag inget mer. Men åh! KILLEN! Jag är kär!

Jaja. Röd dag i almanackan innebär ledighet. Och med det vill jag få sagt att idag var det en sån dag. Något med kristi och himmel och färd. Trevlig resa! Förmiddagen bestod av Mtv och en gnutta dator. Tio i två åkte jag in till stan, för trots ledighet hade jag lektion i dans klockan halv tre. Mer svett åt folket. Nu grejar vi det här va. Kommer vara skiiitnervös när det väl gäller *weird Tom Kaulitz-nervös-ljud*

Mer dator hemma. Igen. Family fight utan våld vid middagsbordet. Åskådare: en Wii-spelande Jontan. Filmkameran och pengar var the hottest topic. Fuck! Blev arg. SCHEISSE!
Efter en dusch och marshmallows-inköp drog vi till Ed och hängde på hans backyard. Grill-eld slash brasa, popcorn, marshmallows, Trocadero och fyra människor. Bästa edition av alla tre. Ni vet, detta är vår ganska nya tradition. Popcorn på Eds bakgård. Från efter-nio till cirkus midnatt satt vi där. Trevligt you know. Sista samtalsämnet blev Lost, vad handlade det om egentligen? Karaktärer vi minns, höjdpunkterna, när det bara blev för mycket... När sjätte (som är sista) säsongen kommer ut på DVD ska jag fixa alla och ha ett maraton! Måste ju få veta vad som hände efter jag slutade se det, och framför allt: Hur fan slutar det? Viktisch to know, kan ju inte dö utan att få veta vad som hände i Lost, fan det går ju inte.

Make yourself injured


tisdag 11 maj 2010 - Innehåll:

Att vara klar och inte ha några rester på Bilden. Sitta ute i ljushallen och skriva manus i stället.
Can't Be Tamed - Miley Cyrus låt, fastnar lätt på hjärnan.
David Copperfield är en helt okej film, men seg. Vi såg klart den idag. Ja, det var ju så den hette. I slutet blev det dock mycket intressantare att Trollbarn tyckte att Link såg ut som en finne (en person från Finland).
Episode 3 - Vi hade ingen matte, that made us filma lite i stället. Jag skulle testa parkour. Fick knät uppskrapat på Zs tak när jag föll och högerhanden blev lätt stukad när jag skulle klättra upp på en vägg.
12 frågor till Kultur- och idéhistorian. Prov imorgon. Första läxan på länge. Jag måste bli duktig igen.

Alla ord faller ur min hjärna. Innan de nått pappret. Innan de blivit uttalade. Innan de blivit memorerade. De faller ur min hjärna, ner i avgrunden. Dit jag inte kan gå. Där jag dem inte kan nå.

Are you sure it's raining?



måndag
10 maj 2010 - "Regnar det?" undrar jag lyckligt.
Ja, det gör det. Det regnar ute. Så kan jag somna med ett leende på läpparna. Nynna på Santeria i sömnen, fast med stängd mun. Tänka på sommaren, fast inte på att det är skolavslutning om precis en månad.

Så spolas bandet tillbaka. Nu ser vi den mulna morgonen. Solstrimmor frågetecken. Kanske. Skyndar till bussen i morgonfrisyr. Till och med Trollbarn, som numera heter Flora (i alla fall på Facebook) har kammat sitt hår. Det gör hon en gång i månaden tydligen. Hm, få se nu. Läraren berättar att jag får MVG i Kreativt skrivande. Oj tänker jag, tack! Fast egentligen, varför ska jag tacka när jag bara varit bra? Jag får beröm, mycket beröm för fina meningar. Beröm är svårt tycker jag, vet inte vad jag ska göra av det. Jaha? Jag är... bra? Okej :D Mest beröm får jag för Stalking Diary (som pretty much är historien om Emil). Alla undrar nu vad jag tänkte.
Va fan va?
Så tänkte jag. Jag hatar den novellen riktigt mycket. Men den är äkta, och det känns. Säger läraren.

Tio frågor kvar i Kultur- och Idéhistorian. Prov imorgon!
Lunch. Robin i keps bak och fram?! Ser faktiskt värre ut än gubbkepsen. Trots att kepsen, den här vanliga svarta kepsen med mönster fram (som nu blir bak), är snyggare egentligen. Robin är ingen kepskille väl? Såg på honom genom fönstret i matsalen. Så tittade han mot mitt håll. Jag skyndar mig att titta bort. Robin är snygg i alla fall. Inte hans gångstil, men jag gillar den ändå. Han... Jag har föreställt mig honom på stranden i fina badshorts. Röda kanske. Eller blå. Med mönster. Han är blek och smal. Jätteblek, nästan vit. Men fin. Det är så, han är asblek. Jätteblek. Inte ens på sommarbilderna är han brun. Bara väldigt jätteblek. På ett fint sätt.

Skola. Jaja. Som vanligt. Skyndar mig till 14:47-bussen.
Powerwalkar. Först känns det bra... Tröttnar men går inte saktare. Fortsätter bara.
Ritar, bloggar, läser andras bloggar. Facebookar knappt något och ser nästan inte Top Model heller. Redigerar film i Sony Vegas. Askul. Askul. Askul. Bli bara klart någon gång!
Bandet har spelats. Rullat på, nu är vi in present time once again.

Trötta ögon @ 23:54

Kuddradio


lördag 8 maj 2010 - Eftermiddag och alla utom jag är hos mormor.

Har legat i solen fast inomhus, lyssnat på bra musik, varit lite vid datorn, sett Big Fat Liar (rätt kul film, väldigt lättsam) och spelat Guitar Hero.

Har hittat tre bra nya låtar.
Santeria - Sublime
Re-Education (Through Labour) - Rise Against
Can't Be Tamed - Miley Cyrus
Den första är en väldigt mysig låt från Guitar Hero, den andra är också från Guitar Hero men har aldrig tänkt på attden är bra förut. Den sista är Mileys senaste låt. Rätt bra.

Perfect match


fredag 7 maj 2010 - 14:04 - Idag drömde jag om att vi bodde i vårt gamla hus. Jag drömmer om gamla huset hela tiden, nästan aldrig om vårt nya.
Ikväll vid sju ska gänget ut och äta i alla fall. Det är jag, E, Z och så H. Hon vill ta sin första lagliga drink. Fast vi andra är fortfarande bara 17 så det blir ingen krog.

01:17 - Så. Jag mår bättre nu. Kom hem för en dryg timme sen I guess. Det var värt! Det är bara lite irriterande i halsen nu, men superhalstabletterna hjälpte. Jag gick och la mig efter jag skrev det ovan.
Kom till restaurangen vid halv åtta. Sent. Bara för att jag var så trött och hängig innan. Släpade mig in i duschen. Sminkade mig när vi egentligen borde ha åkt. Velade med outfiten, blev så sur på alla mina kläder. Klädångest.
Sen blev det slappt och rockigt. Fast med höga klackar, de med nitar. Svarta strumpbyxor, grå kort tight kjol, mammas svarta t-shirt plus något simpelt halsband med ett djurkadaver. Innan jag gick till bilen slängde jag en sista blick mot min spegelbild. Jag såg mörk och rockig ut. Ruffsigt hår, slitet och ljusbrun sotning på ögonen. Mhm. Tänkte på Robin då och undrade om han skulle gilla det.
Mina kära vänner hade beslutsångest. Tillslut tog vi alla en korg med vitlöksbröd att dela på till förrätt. Sedan tog alla utom H pizza, hon tog lasagne. Hon köpte ingen drink eftersom det utbudet var rätt dåligt, men cider blev det i alla fall. God mat och en massa prat. Planerade lite smått att vi skulle till Link på midsommar. She got the vildmarksbad, E got the booze. Sedan avslöjade jag att jag tagit mitt nya röda örhänge på Gina Tricot igår. Orkade inte köpa nio par örhängen då jag bara ville ha ett. Ja, vad pratade vi mer om? Emelies dolda talanger och massa annat.
Vi gick därifrån kvart i tio. Ut. Tillslut hamnade vi på Max, för att Z behövde gå på toa. Då hon kom tillbaka såg jag dörren till entrén öppnas. Tittar dit rent automatiskt. Ett gäng killar. Sångaren i Robins band? Och... Robin?! Och sångarens brorsa. Jaha... Oj. What a coincidence. Tänkte på dem precis när vi gick dit men glömde bort det. Lite random.
De gick i alla fall in. Gick förbi oss. Först då såg H dem. Ni skulle ha sett hennes reaktion! Så älskvärd. Hon gapade förvånat och pekade mot dem (de såg det turligtvis inte). Haha så bäst ♥
Vi gick efter en kort stund. Vi gick till Statiol och H köpte godis. Sen kom Es buss så vi lämnade henne. Eller hon lämnade oss. Så vi gick tillbaka till Max (Robin & co var fortfarande där) och lyssnade på busringningar som Lillebror och hans vänner spelat in. Haha, en är bara så bäst. Strax innan tolv åkte vi andra hem. 
Men ändå fint, första gången på flera år som jag var på Max och så kom Robin. Nice. Ja men då fick ju Robin se min rockoutfit (om han ens såg mig, haha), och i högklackat dessutom.

Appearently I can't see reality

onsdag 5 maj 2010 - Något gör detta till en konstig dag. Kan egentligen inte sätta fingret på vad, även fast jag kanske har en aning.

Jag tycker om Link som kompis. Men jag hatar när hon kallar mig liten och tjejig. Som om jag inte är tillräckligt cool eller något. Ja, jag kanske är tjejigare än henne och t.ex. E, men jämför man med en typisk tjejig tjej så... Nej. Jag är en människa, och jag är unik. Men nu klagar hon på min musiksmak också. Fjortismusik och Miley Cyrus. Vad är fjortismusik? Jag lyssnar inte på fjortismusik! Miley lyssnar jag visserligen på ibland, men vad spelar det för roll egentligen? Det säger ju ingenting om mig som person. Ibland känner jag för att lyssna på catchy pop, och ibland på rock och metalcore. Jag föredrar faktiskt rock och metalcore, min favoritlåt för stunden är Cries In Vain ♥ Älskarrrrrrrrr den. Bullet For My Valentine är det. Räknas det som fjortismusik eller kategoriseras de under Miley Cyrus? Hurr. Och jag ska till Pier Pressure för fan. Mitt favoritband må vara det töntstämplade Tokio Hotel, men och? Kommer Z undan med det eftersom hon lyssnar på hårdare musik i övrigt? Tycker Link att jag är en wannabe bara för att jag inte har rosa hår och inte klär mig särskilt utstickande (men rock-chill-grunge-stilen in my ♥).
Det sårar mig lite även fast hon kanske skämtar. Bara för att jag sa att jag inte gillar screamo. Vilket inte Z gör heller, FYI. Förresten gillar Link Hannah Montana också. So fuck you.

Gick på stan med E efter skolan. Var på mammas jobb och åt lite. Gick runt på stan själv och försökte hitta idéer till vad jag kan ha på mig på skolavslutningen. Trots att jag bara slutar tvåan vill jag gärna vara lite snygg och fräsch.
Tänkte mig detta: Svarta skor med snörning och lite klack, ett oversized vitt herr-linne med tryck alternativt en t-shirt från Carlings, ett guldfärgat halsband och sedan ljusa, lite slitna jeansshorts till det. Schnyggt! Tänk festival, lite rock, lite chill.
Läste på Facebook att Robin var sjuk. Så jag slutade förvänta mig att han skulle komma på musikesteternas spelning på Folkets Park, som jag och H bestämt oss för att gå på.

Folkets Park då. Det var tydligen en frågesport. De spelade filmmusik och man fick frågor under varje låt. Man satt vid bord. Det kändes lite småpinsamt att gå dit eftersom vi egentligen inte har någon som helst relation till någon av musiktreorna, men det var rätt värt ändå. H och jag fuskade. Sms:ade min brorsa om svaren vi inte kunde, haha. Så well... vi vann inte. Men det gjorde inget, eftersom Robin var där. Snyggot. Han ser muppig ut i den där gubbkepsen. Men en söt mupp. Han spelade både trummor och bas. Hans föräldrar satt bakom oss. Det vet jag för att han gick och pratade med dem. Fast jag märkte knappt att han gick förbi och var bakom oss. Det var H som sa det, annars hade jag aldrig märkt det.
Det var han som avslöjade de rätta svaren sen också. Han lät söt. Inte den där självsäkerheten som han hade i april då han spelade med sitt band. Äh, han lät som man gör när man pratar inför grupp. Eller typ som jag och andra ovana. Småhack på vissa ord och små "felsägningar". Fast ändå lite självsäkert. I dunno.

Följde med en stund till H sen. Mina föräldrar hämtade mig. Hade inte tänkt säga något om Johans fest förrän senare men insåg att det krockade med firandet av min kusins student, så jag fick lov att säga det.
Sen blev jag sur. Försökte berätta lite om Robin till mamma (känns ju ändå lite som Emil-ending när det gäller det. Och vad spelar det för roll egentligen? Halva klassen vet ju ändå så) men hon verkade ju inte ens intresserad. Var det inte hon som sa att man kunde komma och prata med henne? Hon verkar inte intresserad av något i mitt liv. I mitt riktiga liv. Det som betyder mest. Nu snackar jag verkligen inte bara Robin här (han är ju bara en kille som jag inte ens känner) utan om allt. Jag känner mig ensam igen.

Kan inte låta bli att känna mig utanför ibland. Allt känns så ovärt, meningslöst. Hela livet. Jag kan ju inte ens se verkligheten.

Jag är verkligen inte mainstream. Jag känner mig bortglömd. Vart är alla sagor om oss?

Ever fallen in love?


johnnysbird

tisdag 4 maj 2010 - Misstänker att vår dator har virus, för jag blev helt plötsligt superförskyld då jag satt vid den igår. LOL. Och efter Idrotten idag blev det bara värre.

Något att se fram emot. Vi satt i ljushallen.
Z: "Jag måste säga en sak som du kommer att gilla!"
Jag: "Okej."
Trodde till en början att det var om Tokio Hotel eller Pier Pressure men fick snart veta att det var om Ville. Robin alltså.
Z: "Mamma sa att Johan (en bekant till Z. Och till Robin) skulle ha en fest vid skolavslutningen och ville att jag skulle komma och bjuda med några tjejkompisar"
Jag: "Okej :D"
Link: "Va? Jag är lätt på!"
Jag: "Jag med"
Hihi! Det finns en chans att Robin kommer va där. Hoppas.

Men det bästa! Har köpt en biljett till Pier Pressure nu! Jag och Z åker! Göteborg 20 juni. AHHHH! HIM, 30 Seconds To Mars, Paramore, Dead By April med fler! Åh ja ♥ Det känns grymt att jag ska få se HIM efter att ha gillat dem i bara fyra månader!

Prince of my mind


johnnysbird

måndag 3 maj 2010 - Så då var det måndag igen. En glad dag tycker jag. Det mest underliga på länge hände. Det handlar om Robin. Det jag såg etsades fast på min näthinna och störde mig hela dagen. Kunde helt enkelt inte komma i underfund om varför, varför?! What the fuck?!
Vi stod ovanför Hålet och Link kollade ner genom fönstret.
Link: "Är inte det där han?"
Underförstått att hon menar Robin, kollar jag ner i Hålet och ser ett huvud med mörkt tjockt halvlångt hår och bekräftar att hon har rätt.
Jag: "Jo.... ..... ?! .... Va? Har han... inga byxor på sig?"
What what?! Han har inga byxor på sig! De är nerdragna till fötterna. What the fuck? Han står där med byxorna nerdragna och pratar med en tjej som ligger i soffan. Min bästa kompis från miniettan är det han pratar med. Men varför, varför har han byxorna nerdragna? Kunde verkligen inte komma på någon som helst anledning. Störande som sagt. Killen man är intresserad av drar ner byxorna inför en föredetta bästis. I skolan. Okeeeej. Han kanske tycker om att inte ha några byxor, inte mig emot alls. Han får gärna vara klädlös. Fina, smala ben. Väldigt bleka dock. Well, I don't mind.

Så här såg han ut:


Sedan då jag satt hemma vid Facebook stod det något om att han tatuerat sig. Och då slog det mig att tatueringen möjligtvis är placerad på benet, eller vaden. Han ville visa tatueringen idag i skolan, och eftersom han hade svarta skinny jeans var det lättare att dra ner byxorna än att försöka kavla upp ena byxbenet över en öm, nytatuerad vad. Och är man nere i Hålet, musikesteternas andra hem, så är det inte direkt in public. Att man kan tjuvkika ner i Hålet genom fönstren i taket (golvet för oss i ljushallen) tänkte han nog inte på. Tihih.
It makes sense now!

Music In May

söndag 2 maj 2010 - Ett urval av låtar som befinner sig i min mp3 just nu.

...Baby, One More Time - Britney Spears
Nostalgi som fan!

About A Girl - Nirvana
Kör alltid den här låten först när jag spelar Guitar Hero.

About You Now - Sugababes:
Hade glömt bort den här fram till igår. Lite catchy sådär.

B.Y.O.B - System Of A Down
Kan inte avgöra om den är bra eller inte.

Beep - Pussycat Dolls feat. Will.I.Am
Min favoritlåt i sjuan. Tröttnar konstigt nog aldrig på denna, förmodligen för att den är så catchy och kul att dansa till.

Bounce - Timbaland feat. Dr. Dre, Missy Elliot, Justin Timberlake
Asbra danslåt. Är med i Step Up 2.

Break Your Little Heart - All Time Low
Asbra band ju!

Bring It (Snakes On A Plane) - Cobra Starship
Från filmen Snakes on a Plane som är rätt dålig. Lyssnade rätt mycket på det här bandet förra sommaren.

Columbus - Kent
Typ alla svenska låtar jag har är Kent, och det här är en av mina favoriter ♥

Cries In Vain - Bullet For My Valentine
En av mina favoritlåtar just nu. Metalcore, asbra!

Crushcrushcrush - Paramore
Kommer också till Pier Pressure i sommar!

Don't Trust Me - 3OH!3
Så sämst men ändå så bra!

Every You, Every Me - Placebo:
Så bra! Hittade den i en jättefin fanmade Tokio Hotel-video på Youtube för ett par år sedan. Tyvärr är videon raderad nu.

Highway Man - Hoffmaestro & Chraa
Var med i sceniska.

Hot - Avril Lavigne
Det låter töntigt, jag vet, men jag har moves till refrängen.

How You Remind Me - Nickelback
Min favoritlåt när jag var nio.

Hypnotise - The White Stripes
Måste vara min favoritlåt med dem, den är jättekort dessutom med sina knappa två minuter.

LoveStoned/I Think She Knows - Justin Timberlake
En av de längsta låtarna jag har.

Naturally - Selena Gomez & The Scene
Tycker mycket om den just nu.

Nobody's Perfect - Hannah Montana
Kom igen, man måste ha den!

Pärlor - Kent
Bilfärdsnostalgi.

Rehab - Rihanna
Hon är så snygg i musikvideon.

Runaway - Pink
Jättefin låt. En av de få låtarna med henne jag gillar. det är få låtar med henne jag gillar.

Some Might Say - Oasis
Sommarlåten of 2009.

Someday - Flipsyde
Så, så, så bra! Hörde den för jättelänge sedan för att sedan glömma bort den, men kom ihåg den när jag såg Never Back Down.

Song 2 - Blur
Lite av en klassiker.

Spring Nicht - Tokio Hotel
Finast! Min första favoritlåt med dem.

Telephone - Lady Gaga feat. Beyoncé
Favoritlåten med Gaga just nu. Älskar den nio minuter långa musikvideon.

Tetris Remix - Dacav5
Ingen kommer göra en bättre Tetris-remix än denna.

The Best Of Both Worlds - Hannah Montana:
Men ja!

The Carpal Tunnel Of Love - Fall Out Boy
Bästa FOB-låten ♥

The Climb - Miley Cyrus
Fin låt från Hannah Montana: The Movie.

The Funeral Of Hearts - HIM
Drogade denna i mars. Underbar.

The Kill - 30 Second To Mars
Bra band som kommer till Pier Pressure.

These Days, I Have Nothing - We Are The Ocean
Så pass nyupptäckt band att jag inte vet om de är bra.

'Till I Collapse - Eminem
Lillebror säger att han får adrenalin av den här låten. LOL.

Undisclosed Desires - Muse
En av mina favoritlåtar just nu.

Valentine's Day - Linkin Park
En av de finaste och bästa låtarna med LP.

Vicarious - Tool
Tool har tre låtar + en egen scen på Guitar Hero World Tour och detta är en av låtarna, den bästa.

What Can I Say - Dead By April
Bästa låten med dem!

What This Means To Me - I See Stars
Nyupptäckt band!

Wings Of A Butterfly - HIM
Bra!!

Wo Sind Eure Hände - Tokio Hotel
Man blir glad av den! Älskar den!

Übers Ende Der Welt - Tokio Hotel
Fun fact: Detta har alltid varit min sista låt på mp3:n sedan september 2007.

Måste säga att min musiksmak ändrats och utvecklats rätt mycket sedan förra året ändå. Och trots att det är väldigt blandad musik är jag mest för rockmusik just nu. All Time Low, Tokio Hotel, HIM, Dead By April etc. Min min favoritlåt är Cries In Vain med Bullet For My Valentine. Så braaaa!

No make up of make up artists


ten magazine

söndag 2 maj 2010 - Grattis Grattis Grattis H som fyller 18 idag! Asmycket grattis! ♥ Stort grattis även till Linnea som idag blir 19. Malin var här och blev testsminkad inför studentbalen. Jag ska även sminka Linnea. Vi testade gråbrun-metallic ala Kenza-festsminkning och en inte lika glittrig med mörkbrun och guld. Hon råkade få veta att Robin var mitt span också. Jag sa att jag inte trodde hon visste vem det var innan, men hon har tydligen koll på musikesteter efter sceniska.

Is anybody screaming the silence away?


donnie darko

lördag 1 maj 2010 - Vaknade rekordsent idag. 13:51. Det är fan tio minuter i två! Drömde en weird dröm. Gamla ladu-byggnader och dammiga saker. Dessutom hade jag typ sex med Alex i Paranoid Park. Och med Sam. Filmen Paranoid Park såg jag ju tidigt i morse, innan jag gick och lade mig. Helt jävla helskum film.
Då jag åt "frukost" såg jag en mycket bättre film. Never Back Down, rekomenderad av E. Såg ytterligare en film på kvällen, bara för att notisen i tidningen såg så kul ut.

"Störd tonåring (Jake Gyllenhaal) möter jättekanin som berättar exakt när jorden ska gå under. Sen blir det konstigt. Just ja, han går på tunga mediciner också. Märklig film men ändå fascinerande. (USA 2001)"

Skulle kunna varit jag som skrivit det. Haha. Donnie Darko, helmysko. Fattade inget och kaninmannen Frank var läskig.

H fyller 18 imorgon! Nästan så att man måste göra något för att fira!