You can die and rot alone

ÖVERALLT: torsdag 2 december - Idag var jag med om någonting skumt. Det var som något som inte riktigt borde ha hänt, aldrig något jag tänkt skulle kunna hända.
Det här med studiecirkel. Efter skolan gick Issa, Link och jag och kollade upp det. Vi vill hålla på med musik, ha ett band.
"Ja, men då ska ni gå till Per"
Så gick vi till Per i rummet bredvid. Typ mellanung. Havllångt hår och glasögon, satt bakom ett stökigt skrivbord i ett rum som hade massa bandposters i ramar och signerade saker på väggarna.
We're in the music industry nu. So to speak. Eller för att låta lite cool. Typ.
Det var lite awkward. Men vi får kanske börja i januari nästa år. De fixar replokal, med trummor och lärare om man så skulle behöva. Nice! Men redan nu får vi börja träna på egen hand. IHH. Och om någon mer ska joina vårt band ska det vara en kille, han ska spela bas och gärna kunna growla. Det han inte kan får han lära sig.
Skolbio då. Invictus. Typ helt okej. Men rugby? Den biten förstörde. Hata sport. Filmen handlade om rugby och Nelson Mandela som tycker om rugby. Nja alltså. Sov mig igenom den avgörande slutmatchen. Drömde om att jag hade målarfärg i munnen och mitt huvud filtrerade bort allt skrik och ståhej från filmen. Värt.
Så på bilden satt jag och gjorde ett fint kollage med baltema. Hell yeah. Och Ichi hade mobilmusik på. Bullet For My Valentine. Avenged Sevenfold. AFTERLIFE! Damngood! Jag satt och mimade, Robert spelade lufttrummor. Skumt men fint.
Mer julkalendrar och mer Three Days Grace. De är ju grymt bra!
Kommentarer
Trackback