dennis

torsdag 9 september 2010 - Jag minns när jag gick i ettan. Mitt fokus låg på att skaffa vänner, men ibland spanade jag på utbudet av killar min skola hade att erbjuda. Robin var dock inte en av dem. Jag såg honom ibland. Hans hår räckte bara till öronen och han alltid en svart mössa. Och skinnjacka. Mycket svart. Han såg rockig ut fast lite barnslig också. Jag visste att han var musikestet och kollade upp hans namn i skolkatalogen några gånger. Lyckades aldrig lägga hans namn på minnet trots att jag alltid kollade upp det i skolkatalogen då undrade (vilket var varje gång jag såg honom i skolan). Istället kallade jag honom för Ville, eftersom det var det första namnet som dök upp i huvudet då jag såg honom. För att jag tyckte han var lik Ville Valo i HIM. Lite i alla fall. Hade ju inte så stor koll på HIM då.
Minns att jag tyckte att han var ganska ful i skolkatalogen och blev besviken. Kanske tyckte jag han var lite snygg i verkligheten. Jag minns faktiskt inte. Man undrar ju eftersom jag alltid sökte upp honom i skolkatalogen efteråt.

En dag hände följande. Det var förmodligen under höstterminen i ettan. Jag gick ut ur klassrum 106 precis samtidigt som några musikesteter gick förbi. En av dem rapade, ganska högt. Han hade svart mössa och skinnjacka. Ville. Jag menar Robin. Jag reagerade. Såg på honom. Tyckte han var weird. Han såg på mig med. Såg att jag tittade på honom. Allvarliga miner.
Det var där det började. Det första minnet jag har av Robin. Great. Ganska skitkul faktiskt.

Men det var inte förrän i början av det här året jag lade märke till honom på riktigt. Som en snygging. Om ni har hängt med så vet ni förmodligen redan det. Han hade växt. Blivit myndig. Såg inte lika barnslig ut längre. Piercing i näsan. Längre hår, nästan svart. Ännu bättre stil. Het.